|
E
n hund knyckte ett köttstycke hos slaktaren och sprang sin väg med det. Det var ett saftigt ben med mycket kött på och hunden var mycket belåten. När han kom till en spång över ett strömt vatten fick han på spången syn på en annan hund, som också hade ett köttstycke i munnen, men han hade ett ännu mycket större stycke som såg ännu saftigare ut. Strax släppte hunden då sitt stycke för att nappa till sig den andre hundens.
Men hur gick det? Jo, han miste båda, ty hans eget köttstycke flöt bort med strömmen, och det andra stycket - det försvann också i vattnet. |